I Falkenberg har en banbrytande modell sett dagens ljus – FBGmodellen, där skola och näringsliv går hand i hand för att forma en hållbar framtid. Genom att ge eleverna verkliga erfarenheter och företagen nya perspektiv, skapas broar mellan dagens klassrum och morgondagens arbetsplatser. Med struktur, dialog och innovativa aktiviteter som kärna visar processledarna Elin Emvall och Per Lundgren vägen för hur lokala initiativ kan lägga grunden för nationella framgångar. Är detta modellen som kan förändra svensk skola och arbetsliv i grunden?
I Falkenberg har en unik modell tagit form, ett samarbete mellan skola och näringsliv som siktar på att skapa en hållbar framtid – för både elever och företag. Elin Emvall och Per Lundgren, processledare för FBGmodellen, arbetar för att skapa broar mellan klassrum och arbetsplatser.
En modell med dubbla syften
– Kort sagt är FBGmodellen ett strukturerat sätt att koppla samman skolan och arbetslivet, säger Elin Emvall. Det handlar om att skapa långsiktighet och hållbarhet med två huvudsyften: elevens lärande och kompetensförsörjning.
Modellen bygger på ett tätt samarbete mellan olika aktörer: näringslivsavdelningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt näringslivsföreningen och organisationen Företagarna. Ett starkt nätverk som har sin grund i Falkenbergs politiska vision att bli Sveriges bästa näringslivskommun.
– För att uppnå det målet insåg man att man måste börja tidigt, med barn och unga. Det var där kompetensförsörjningsbiten kom in. Samtidigt har vi sett att många elever inte har haft tillräcklig valkompetens – vilket kan leda till felval i gymnasiet som inte stödjer deras framtidsdrömmar, förklarar Per Lundgren.
Struktur, aktiviteter och dialog – tre nycklar till framgång
FBGmodellen bygger på tre pelare: struktur, aktiviteter och dialog.
– Strukturen är otroligt tydlig och årskursstyrd. Den bygger på konceptet Modern arbetslivsorientering (MoA), som vi inspirerades av från Varberg, säger Elin.
– Dialogen är en annan avgörande del. Genom storträffar för skolledare och företag skapas en djupare förståelse mellan – och för – de två olika världarna.
– Och aktiviteterna? Det är här allt konkretiseras. Det handlar om att eleverna ska få faktiska upplevelser och erfarenheter, inte bara fina planer på papper, säger Per. – Elevens lärande är alltid i fokus.
Framsteg att vara stolta över
FBGmodellen har redan gjort avtryck. Motivation och förebilder är de två faktorer som sticker ut mest.
– Eleverna får nya vuxna förebilder på arbetsplatserna. Det är ovärderligt – det är inte alla som har föräldrar som arbetar, säger Elin. Dessutom ser vi att eleverna blir mer motiverade när de ska göra något för andra och visa upp det.
Även företagen uppskattar samarbetet. Per berättar om en arbetsplats där personalen tyckte att dagen när eleverna kom var årets roligaste.
– Det är inte bara en vinst för eleverna utan även för företagen. De får tänka nytt, lära sig mer om sina egna yrkeskategorier och utveckla sitt interna samarbete.
Nu börjar initiativet få spridning.
”Vi har blivit kontaktade av flera andra kommuner som är nyfikna på hur vi jobbar och hur MoA fungerar. Det är vår förhoppning, att fler ska få upp ögonen för det här och att man ska börja använda modellen runt om i Sverige. Så sent som igår hörde exempelvis SKR av sig och ville höra mer,” berättar Elin och Per.
Mentorföretaget Pelly Butiksinredningar – ett exempel att lyfta
En av FBGmodellens många framgångssagor är samarbetet mellan Skogstorpsskolan och mentorföretaget Pelly Butiksinredningar. Samarbetet inleddes med att eleverna fick en introduktionsfilm om Pellys verksamhet, för att sedan besöka företaget och delta i olika stationer som visade företagets flöde och yrkesroller. Slutligen fick eleverna ett uppdrag: att skapa en framtidens butik. Uppdraget avslutades precis innan jul med en redovisning där eleverna fick presentera sina idéer för Pellys personal.
– Det är ett fantastiskt utbyte. Eleverna får lära sig om teknik och kreativitet, medan Pellys personal får nya perspektiv, säger Elin.
Akademisk forskning kan stärka modellen
MoA har dessutom väckt intresse från akademin. En forskare vill studera modellen närmare för att undersöka dess långsiktiga effekter. Men forskningen är kostsam, och för att kunna förverkliga den visionen har man påbörjat samtal med Varbergs och Helsingborgs kommuner om möjligheten att dela på kostnaderna.
”Vi tror att en koppling till forskningen kan ta MoA till nästa nivå och göra det till en ännu starkare modell, inte bara för Falkenberg utan för hela Sverige,” säger Elin.
Nu återstår att se hur långt denna Falkenbergsidé kan sprida sig – kanske blir den en självklar del av Sveriges skolor inom några år.
Framtid och visioner
FBGmodellens framtid ser ljus ut. Nästa steg är att involvera föreningslivet och utvidga samarbetet. Under hösten genomfördes en pilot på tre skolor där sex olika föreningar fick chansen att besöka eleverna och låta dem prova på aktiviteter under idrottslektionerna. Syftet var att inspirera, väcka nyfikenhet och på sikt bidra till en mer aktiv fritid. En utvärdering är på gång i detta nu.
– Vår vision är att FBGmodellen ska bli en kultur i Falkenberg. Att den ska leva vidare och vara en naturlig del av hur vi arbetar mellan skola och arbetsliv, säger Per. – Och vi ser redan stort intresse, vi har till och med företag som står i kö för att delta.
Med glädje och passion jobbar Elin och Per vidare för att skapa en hållbar framtid där barn och unga får möjlighet att både drömma stort och förverkliga sina ambitioner – samtidigt som företagen i Falkenberg bygger starka broar till nästa generation arbetskraft.
